Min väska var rätt mycket tyngre när jag kom hem än när jag åkte men det berodde sannerligen inte på den grymma shoppingen utan bara på den prisvärda spriten. Rent shoppingmässigt var stan faktiskt en katastrof. När man lystet börjar leta på såna där turistaffärer som man vanligtvis bespottar är det illa. Vi hittade en marknad som vi letade igenom med lupp, helt utan resultat, eller nä, en guldklimp hittade jag. En dyr och vacker present till min kära syster som faktiskt var den enda som fick nåt. De var tyvärr slut i limegrönt men ibland får man faktiskt nöja sig. Hon blev förstås överlycklig.
Jag ångrar lite att jag inte unnade mig ett par. Jag misstänker även att det här är den största bilden jag någonsin lagt upp här men; Allt för konsten och skönheten. Do widzenia.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Och varför fick inte jag några? Tänk dig vad stylish med lite fot- och tåhår stickandes ut genom spetsen!
För övrigt märkte jag precis hur vackert ordet tåhår är i skrift.
Förlåt. Jag borde ju ha förstått att du ville ha ett par.
Ja, tåhår är som en smekning för örat.
Skicka en kommentar