måndag 1 februari 2010

Kroppsvätskor


Jag är inte ett dugg äckelmagad, snarare tvärtom. Jag fattar att alla har kroppsvätskor, att ingen luktar smultron efter en vecka utan dusch eller att alla näsor har snor. Jag förstår att man kanske frustar och stönar lite när man tränar och tar i. Jag förstår även att elitidrottare som springer mil efter mil med eld i baken snyter sig rätt ut. Det är lugnt, luften är fri för alla, även för snor. Nu kommer MEN:et.
MEN: När mannen på löpbandet bredvid på gymmet, som alltid springer jävligt länge, var tredje minut drar upp sitt linne över näsan och snyter sig i det kräks jag lite i munnen. Hur mycket snor kan en näsa producera? Hur snormättat kan ett linne bli innan det faktiskt trasslar in sig i brösthåret och fastnar? Hur svårt kan det vara att ta med sig ett gäng papper från pappersbehållaren en halv meter bakom? Han kanske rent av skulle kunna ha en liten snorpapperspåse hängande på handtaget? Hade jag haft lite bättre balans hade jag vid varje snytning blundat, slagit mig för öronen och skrikit Lady Gagas rah-rah-ah-ah-ah roma roma-ma jättehögt. Nu är det ogörbart då jag har balanssinne som en full svenne på ett stormigt Ålands hav. Men om!

Inga kommentarer: