Kära tågmedresenärer

Nu riktar jag mig främst mot er män och med män menar jag alla med mindre är 50 centimeter penis. Ni andra kan sluta läsa här och göra något konstruktivt istället. Ett tåg rör på sig typ 98% av tiden om man har tur. Vi som tog 13.42-tåget från Glennville idag hade just tur. Tåget stannade på de vanliga ställena men körde mest hela tiden. Om du nu inte är utrustad med en ninjas balans eller en gigantisk jävla snabel kan du väl FÖRIHELEVETESITTANEROCHKISSADINJÄVLAGRIS!?!??!!!!!

Jag vill fan varken behöva:

a) sitta och halka runt på ringen i dina jävla kroppsvätskor,

b) torka bort det du omöjligen kan ha undgått att se.

Är det så att du har brutit ryggen och faktiskt inte kan sätta dig ner SÅFÄLLUPPRINGHELVETETIALLAFALL!!!!!!!!!! och ge fan i att åka tåg. Det kan inte vara hälsosamt att stå upp i drygt tre timmar med bruten rygg. Hur fan kan en normalbegåvad människa gå ut från en toalett där ringen är alldeles gul? Jag hoppas att ni får njurstenar som bowlingklot! Jävligt skrovliga bowlingklot! 

Något som också gör resan lite mysigare är alla härliga medresenärer med ringsignalen inställd på gravt hörselskadad som blir uppringda var tredje minut för att det alltid behagar brytas när man åker landsort. Nån gång på nittiotalet kom en skithäftig grej på telefonerna som kallas ljudlös. Den kan till och med vibrera om man har tur. 

Till syvende och sist är jag imponerad av att SJ, som faktiskt har www.internet.com på sina tåg nowadays, inte lyckas hålla lyssningsbar standard på sina alla tre inbyggda radiokanaler de så 1982 tillhandahåller. Way to go.

Man borde åka mer tåg.