måndag 21 januari 2008

Tålamod

Jag är gudomlig på många sätt men tålamod är en egenskap jag totalt saknar. Jag hatar hatar hatar hatar att vänta. Det spelar ingen roll vad det handlar om men de som känner mig väl har säkert nån gång fått se ett av mina sällsynta vredesutbrott när jag tvingas vänta. Mest förbannad blir jag när jag ska möta någon och denna någon åker hemifrån tjugo minuter senare än den borde och ändå ringer och säger att den blir sen exakt när man ska ses. Vad i helvete är grejen? Om man bor tjugo minuter ifrån och inte har gått hemifrån tjugo i utsatt tid så kan man väl fan ringa då? Jag bor alltid närmast men jag är tidspessimist så jag kommer fan i tid 98 gånger av hundra. Men i och med att jag oftast har kort resväg är det ju skitskönt om folk bemödar sig att kanske istället för att kissa på min tid ringa och säga till INNAN?!?!?!?! Jag har aldrig någonsin missat varken ett tåg, flyg eller en buss, analt, javisst, men sån är jag.
Jag blir fan rabiat när folk inte fattar att jag har mycket bättre saker för mig än att stå nånstans och bara vänta på dem. Fråga M & B, de vet.
Eftersom jag annars typ aldrig blir arg är jag lite lätt road av mitt vidriga temperament när det väl har lagt sig.
Det är inte bara när det handlar om att ses som jag avskyr att vänta. Vill jag något så vill jag det nu.
Den som myntade "Väntar man på nåt gott blablabla dra åt helvete" borde grävas upp ur sin grav och köras över med ångvält fram och tillbaka. Fy fan för dej.

Inga kommentarer: