torsdag 27 november 2008

Nyhetsmorgon...

Jag är skitupptagen på morgnarna. Jag lyckas på nåt sätt titta på tre kanaler samtidigt och utöver det duscha, fixa frukost och kaffetermos. Fyrans nyheter och lokala nyheter klockan halv åtta är obligatoriska. Nu har de börjat med något mycket mystiskt. Det sker inte varje morgon utan verkar vara ett dåochdåfenomen. Medan nån madam läser upp nyheter rullar en remsa under henne där andra nyheter står. Varför? Jag lyssnar ju på henne och utgår liksom ifrån att hon faktiskt berättar om det mest sensationella. Remsorna i sig är dock inte fenomenet utan utformningen. Det kan se ut ungefär såhär:
Svenskar fast i Thailand... Attack i Bombay
...Dålig skolmiljö för rörelsehindrade... Byggarbetare varslas... Jesper tappade Alexandra på isen... Osmakligt att använda... Man kanske skulle börja skriva smileys här också... Eller kanske *lol*... Eller kanske skita i binyheter på remsa... Folk har ju internet... Och text-tv...

...

onsdag 26 november 2008

Jag är otröstlig

En hel kyckling, ett glas sprit, X Fileslåtar och förvirring.
Hur kunde jag missa det här?

Det är skillnad på bajs och choklad

Igår morse satt en moderat i tv och sa att papperslösa inte har rätt till annan vård än akut. Jag skulle vilja veta vad moderaten anser gör honom till en mycket viktigare människa än gemene papperslös man. Det skulle ju kunna ha något med skatter att göra men jag vill inte tro att pengar, eller bristen därav, gör att vissa människor förtjänar att behandlas som djur, medan vi lite finare, vi som betalar skatt, ska ha en av världens bästa vårdapparat till vårt förfogande.
För att spä på min avsmak lite hörde jag nämnas att de där papperslösa skulle kunna få icke akut vård om de betalar för sig. Då snackar vi inte patientavgift utan lite extra.
Jag har ett förslag; Gör så! Låt dem betala! Ta pengar från folk som vistas illegalt i landet, som säkert har massiva kapital efter att ha nattstädat på donken för 30:-/h. När ni ändå gör det kan ni ju lika gärna legalisera heroin och låta staten förse heroinister med heroin istället för metadon så att staten kan ge sig i kast med knarkkartellerna som även de är illegala.
Något i resonemanget fick mig att tänka på Tommys pärlplatta.



tisdag 25 november 2008

Ja varför inte?

Jag hittar absolut inget fel i den här bilden.
Hade jag haft ett sånt flådigt hus hade jag nog också tagit det med mig om jag flyttade.
Det skulle kännas värt det.

The story of my life

Alla som känner mig vet att jag hyser ett gigantiskt agg mot Telenor och ett nästan lika gigantiskt för Nokia. För att få rätsida på mina aggressioner bytte jag i april till Tele2 och en Ericssontelefon. Jag har inte ångrat mig en sekund, förrän nu. Jag börjar i och för sig misstänka att det kanske inte just hänger på Nokia eller Ericsson utan nån jävla jinx jag dragit på mig när det kommer till just mobiltelefoner. Jag vet inte vad jag har gjort, men jag förtjänar det säkert.
I ett drygt halvår har jag varit supernöjd med min w890i. Jag har totalt ignorerat att den ibland dör när jag raderar bilder och att kameraknappen inte funkar som genväg. Sant rör mig inte i ryggen. När sms-signalen slutade funka häromdagen var jag fortfarande rätt likgiltig, högtalaren funkade ju i alla fall. När jag imorse försov mig för att alarmet hade slutat låta blev jag en aning berörd faktiskt. Trots att jag oftast vaknar nån minut innan klockan ringer litar jag inte riktigt på min inre klocka så mycket att jag tror mig kunna vakna av den kl 06.43 varje dag. Uppdatering var utesluten, den gick inte att hämta (Enda alternativet till det var OK. Varför? Jag vill fan inte alls trycka OK på det, jag vill trycka på knappen där det står; Det skiter jag i, fixa det bara för i helvete!). Jag insåg att det börjar bli dags att göra något åt det här. Alltså gick jag och köpte mig en analog väckarklocka, en sån där med batteri. Det var ungefär då jag insåg att telefonen inte ens låter när det ringer längre. Jag antar att jag inte har nåt val längre.
Nu ångrar jag lite bittert att jag köpte min telefon på tele2.se. Jag vill ha en fysisk affär att gå till (inte en Telenoraffär, hellre dör jag). Jag vill inte behöva en skrivare för att skriva ut ett jävla servicepapper och sen behöva posta telefonen. Jag vill ha lånetelefon. Helst skulle jag vilja att det kom hem en telefongubbe till mig och lagade den på plats, lite som tv-pejling.

måndag 24 november 2008

Dags att kila vidare?


When you go bye bye, take me along.
Play with me, take care of me and
bring med home in my own "Little Stable"

Det här kan vara den absolut konstigaste leksak jag nånsin sett. Om du vill ta livet av dig kanske Go ByeBye Pony inte är det första du tänker på att ta med dig? Eller jag vet inte.
Har jag kanske missuppfattat go bye bye? Upplys mig gärna.
Har R Kelly ett finger med i texten? I så fall har han nästan överträffat sig själv.

Inte en dag för tidigt

Äntligen har femman börjat visa Unga Mödrar igen! Nu missade jag iofs större delen av programmet men dagens lösryckta citat skulle kunna vara: Det ska bli skönt att få lite avslappning hemma. Sagt av Random Blivande Tonårsmamma på 15 år.

söndag 23 november 2008

Resan mot ett bättre SJ?

Jag har ett ganska djupt rotat agg mot SJ. Den som känner sig lite sugen på lite bitterhet kan läsa gamla utbrott här.

Nu har SJ gjort kanske det bästa nånsin; De visar en reklamfilm på tv som heter Resan mot ett bättre SJ. Vad de kanske inte tänkte på när de gav den klartecken är att den (iaf i mitt huvud) speglar något helt annat än förbättring. I min värld är det en klockren beskrivning på exakt hur lång tid en dyrköpt resa kan ta med just SJ. Du köper en biljett som är en aning dyrare än det skulle vara att köra bil. Du går på tåget som en inte alltför sliten 34-åring. Efter lövhalka, solkurvor, mötande tåg, vagnfel och kopplingsfel kommer du fram lagom till pensionen. Allt för dryga tusenlappen.
Äntligen en rättvisande reklamfilm. Det var inte en dag för tidigt.

Bonde söker fru

Jag vet inte riktigt vad jag ska tänka när Bonde söker fru sponsras av Överskottsbolaget.

torsdag 20 november 2008

Jag mediestrejkar och skäms.

För någon månad sen bestämde jag mig för att, efter att ha läst om den lilla blonda rika flikkizen åtta gånger sammanlagt i våra två gratistidningar på en dag, bojkotta dem båda två. Beslutet har bara varit till godo, jag kan inte ha missat ett skit sen dess.
Nu har jag insett att jag nog måste utöka min bojkott då både SVT och TV4 har haft med ovannämnda flikkiz i varsitt debattprogram.
Käre värld! Vad fan är det som händer? Folk dör i världen, barn misshandlas till döds av sina föräldrar medan det sociala ser på. Al Qaida tänker minsann fortsätta med terrordåd. Det är blixthalka på våra vägar. Ja men jag vet: Jag är Sveriges Television. Jag är inte reklamfinansierad utan vill stå för kvalitet och mångfald. Framför allt vill jag att folk ska betala för att titta på mig för att jag är så jävla seriös. Jag tar in en fjårtis från öfvre och låter henne tycka till för det är nog vad licensbetalarna vill ha. Klipskt. Verkligen klipskt.

Jag har inte en jävla aning om vad hon fick tycka till om i något av programmen och jag vill fan inte veta. Jag kan inte se något som helst av intresse i vad hon skulle kunna ha att säga om nånting överhuvudtaget och undrar vilka ljushuvuden på de två kanalerna som faktiskt tyckte att de kommit på en bra idé. Jag skäms å era vägnar.

Jag är less på Mikael Persbrant och Helena Bergström. Jag är less på Rickard Sjöberg. Jag är less på Per Gessle. Framför allt är jag less på att småtjejer som lägger ut dagens outfit som en jävla happening får tv-tid i något annat än trean och femman.

Less! Less! Less! Leeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeessssssssssssssssssssss!

Jag kan nästan känna doften ännu

Jag har tidigare ondgjort mig över Always osmakliga kamomillbindor. Jag vet inte om jag var lite ofokuserad när jag såg reklamen då. Igår såg jag den igen och insåg att det finstilt stod något i stil med: Om du är överkänslig mot parfym har vi en massa andra bindor i sortimentet.
Hur avgör man det? Genom att spruta Dolce & Gabbana i murran? Vem är inte känslig? Skulle du ha parfymerade plastremsor gnidandes mot några andra slemhinnor? I munnen? I rumpan?
Jag blir fortfarande inte lockad av att lukta te i skrevet. Men det kanske bara är jag.

tisdag 18 november 2008

Kommersialismens högborg hägrar

Ja, jag kanske är lite tidigt ute, men om en vecka kommer den, den där jävla lönen som ska göra alla i familjen både glada och överraskade. Jo, jag får en lön till några dagar innan jul men rent ekonomiskt sett är jag född på den fjärde kackigaste dagen på året, nämligen den tjugonde januari. Alltså ska lönen som kommer lagom till jul täcka alla räkningar, rean, nyår, de nödvändiga utgifterna typ mat och dessutom nån form av firande när man fyller halvjämnt. Det börjar alltså bli läge att börja tänka på julklappar.
Nu tänker jag lobba lite för mitt hetaste julklappstips, eller mitt bästa gemene presenttips överhuvudtaget faktiskt.
Jag bara utgår ifrån att alla har nån i familjen som har allt. I mitt fall är det min mamma med man som förra året önskade sig en slickepott. Naturligtvis köpte jag en slickepott. Och en sån där diskhoskrapa. Och ett Garlic Card. Och en massa annat junk som passade färgmässigt. Visst blev de glada, det måste man bli som förälder, till och med om din unge ritar en ful teckning med suspekt innehåll, som kanske hintar om en stundande framtid inom psyk, men det är fan inte kul att ge bort skit. Det är inte heller kul att ge bort saker för sakens skull. Jag hade blivit skitarg om nån la en trehundring på en stor fin skål som jag inte vill ha. Därför tycker jag att det här är världens bästa julshopping. Jag gav bort en gris till en familj i Uganda på ett dop i våras. Det blev fan succé. Att jag dessutom hade sytt ett fulmonster var bara en bonus. Mottagarna trodde för en stund att monstret var sytt på nån form av dagcenterverksamhet för mindre mentalt bemedlade, men vad fan, jag har aldrig sagt att jag kan sy.
Så du som har föräldrar som liksom mina skonar min ekonomi genom att önska sig småsaker som de lika gärna kan köpa själva bara för att kunna ge en konkret önskning; Skit i slickepotten, lägg till några tjugor, köp nåt som faktiskt gör nån nytta. Varför inte två gambianska myggnät, det absolut bästa sättet att hindra malariaspridning? 160 spänn. Som hittat.

Jag hade blivit så jävla glad för en egen gris och julen är ju verkligen världsbästa tillfället att göra saker man gärna hade velat men aldrig får tummen ur/har råd att göra. Man gör det bara i nån annans namn. Inte bara man själv får sig en gnutta köpt gott samvete, man sprider det vidare så ytterligare nån man gillar känner sig lite god.
Köpt samvete är ej att förakta. Skaffa ett eller ett par fadderbarn när du håller på, man känner sig asgod, jag lovar.

lördag 15 november 2008

What goes around

Sånt här börjar bli vardagsmat. Hade jag varit björn hade jag fan också gått till attack.

torsdag 13 november 2008

Dagdrömmeri


Ibland vill jag bara brottas lite.

Bakom mina musikmaskiner


För bara 699:- får du dessa tuffa solglasögon. De är ju fantastiska! Varför har ingen kommit på idén tidigare? I ett land som Sverige innebär de här glasögonen att du skulle kunna lyssna på din musik (här hade jag tänkt stoltsera med fakta om antal soldagar i Sverige per år, men ingen, ingen i hela Sverige, vill räkna ut denna deprimerade statistik, så jag höftar) så mycket som typ femtio dagar per år. Fast iofs, hade jag haft så tuffa glasögon/musikmaskiner hade jag kunnat tänka mig att flytta till varmare breddgrader. Jag tänker inte avslöja var de säljs för det vore för nesligt om alla mina kompisar dök upp i likadana ett halvår från nu, när vi för första gången igen ser solljus.

onsdag 12 november 2008

Lätta

Jag blir så glad när reklam är lyckad och verklighetstrogen. Lättas reklam med en föredetta fröken Sverige är verkligen båda delarna. Ett illa matchat par är ute på värsta djungeltrippen. Med sig har de Lätta. Har man med sig Lätta måste man ha ett kylskåp. Eller vad dum jag är. Det är klart att man kan äta wannabesmör som legat i en fuktig ryggsäck i tropisk hetta i en vecka. Vad tänkte jag på?

måndag 10 november 2008

TV - Thinner för folket?

Man kan lära sig så vansinnigt mycket av att titta på tv. Jag känner mig helt späckad av kunskap efter att ha lärt mig följande:

Om man som quinna är med i Ensam mamma söker är drömkillen en sk Toastmasterkille. Jag hoppas å så hårt att ingen jag känner nånsin ens tänkt det uttrycket, än mindre yttrat det. En man som ställer upp och tävlar om en morsegunst kan lätt slänga sig med fina tankar som: Jag skulle absolut kunna vara bestämd och konsekvent mot barn. Jag har ju husdjur (i bild; två gröna jätteundulater).

Om man är med i nåt av alla Hundenhartagitövermittlivprogram är man dum i huvudet. Det är inte, inte, inte okej att ha en hund som skiter i dina barns sängar. Man ska inte hoppas att hundjäveln inte kommer att välta ens barnvagn, det ska inte ens finnas på kartan. Att alla dessa människor som inte klarar av att uppfostra en hund alltid har barn får mig att ytterligare älska dem och se fram emot kommande generationer gasmongon.

MTV borde fan skämmas. De har sina Sms:aindittochdinkärleksnamnförockerprisochsehurbranipassarihoptjänster som stackars fjårtisar skickar in till med sina kontantkort. Hela fenomenet är förkastligt men jag hade köpt det om de iaf kunde vara lite jävla gulliga istället för att skriva följande om Martin och Isabel:
Är du blind Martin? Hon står för f:et i ful.
Fy fan för den som nog kände sig jävligt fyndig när han (jag utgår faktiskt från att det är en han, my bad om inte) kom på att det var ett vettigt svar på random fjårtisnamn. Tänk om det är Fulisabel själv som skickat in. Vilken jävla valuta för pengarna hon fick. Oavsett vad så borde MTV på riktigt fundera på vad fan de har för skit i sändning och ge stackars Fulisabel eller hennes Martin en hundring rätt in på Comviq Kompiskortet.

tisdag 4 november 2008

Käja dagbokiz

Idag har jag städat och varit duktig.

Puzzizaj å kjamizaj

Dags för en ny helgdag

Idag flaggar jag. Jag går även baklänges och bugar. Det är en ära att få leva en dag som denna.

Sms-terapi

Gemene Bajs:
Det satt just en man framför mig på tåget och petade sig i örat med en penna.

Ett fall och en lösning:
Slickade han av pennan sen?

Gemene Bajs:
Det gjorde han nog. I smyg så absolut ingen såg.

Gemene Bajs:
En bild på ett fluffigt bakhuvud med kal hjässa och svettiga lockar i nacken.
Det var han!

Ett fall och en lösning
Typiskt honom.

Gemene Bajs:
Jag vet. Han gör alltid sådär!


Ett fall och en lösning:
Ja. Det var därför jag gjorde slut. "nu får det vara nog" sa jag. "det kan aldrig bli något seriöst mellan oss så länge du håller på sådär" sa jag. Han vet ju hur jag känner. att min mamma var en penna och allt. men han respekterar det ändå inte. "det kan inte fortsätta såhär" sa jag.

Fotnot: Naturligtvis tog Ett fall och en lösning tillbaks honom och nu lever de lyckliga i en trerummare i Jakan. Hon försörjer sig på att sälja hemmagjorda rosa band och han packar skruvar för Ikea.





måndag 3 november 2008

Mamma, läs inte det här

Vissa sagda saker får inte gå falla i glömska. Lite som bibeln. De måste bevaras i alla framtid.

RaQ säger:
är det lugnt om jag inte går ner på dig idag, herpes du vet
RaQ säger:
jag tror att jag just kom på den mest avtändande meningen ever där

En annan dag:

phlo säger:
blir jobbigt att förklara för gyn varför du har svarta nylontrådar i fittan

Varför

Nu kan man äntligen köpa en ringsignalsvideo där en jävla unge biter en annan jävla unge i fingret så den andra jävla ungen skriker. Vad världen behöver är ju just ytterligare en skrikande unge. Tjoho!

Kan någon bildad medmänniska förklara för mig varför det alltid är gubbarna med de högsta och mest genomträngande ringsignalerna som alltid måste sitta och titta på telefonen fem ringningar för att vara säker på att veta vem det är i andra änden? Det händer aldrig med någon som har en bra låt när det ringer... eller en jävla unge som biter en annan jävla unge tack och lov.

Mest av allt: Varför i helvete är en tiondel av de 1050:- jag just pyntade för en tågbiljett till Glennville bokningsavgift? Jag bokade, jag betalade, jag valde till och med plats. Borde jag inte få de 105:- då?

söndag 2 november 2008

Oddsen för den?

Jag tycker att det är lite tappert att försöka styra.

Vilken nagelbitare

Äntligen en ny säsong av det fantastiskt förnedrande Sanningens Ögonblick, programmet där du frivilligt går med på att svara på en massa ytterst privata frågor med hjälp av en lögndetektor. Har du någon som helst skit i baggaget kan du sätta din mamma på att den kommer att komma upp. Otrohet, klåfingrighet och avund står alltid högt på listan. Att gemene bajs med något som helst dåligt samvete ställer upp övergår mitt förstånd totalt och resultatet är så pinsamt att jag inte ens kan titta på det med skämskudde.
Som dragplåster denna säsong frågar de Linda Rosing om hon är avundsjuk på Carolina Gynning??? Vilken sensation! Det måste ju dra folk från alla samhällsskikt och åldrar. Det pampigaste är cliffhangern när de frågar en sexuellt aktiv kille i sin bästa ålder den prekära frågan (med det väldigt oförutsägbara svaret):

Skulle du kunna tänka dig en trekant utan din tjej?

Trumvirvel - kamerasvepning över flickvännens tårglansiga ögon - Ridå!

lördag 1 november 2008