Sömn

Jag är lyckligt lottad. Jag mår bra. Både psykiskt och fysiskt. Jag sover bra, jag har en dräglig tillvaro. Jag har inget som helst att klaga på. Just min sömn är a och o. Jag går och lägger mig så att jag för det mesta får åtta timmars sömn på vardagar. På helgerna kan jag sova hur mycket som helst.
Det enda som kan rubba min sovglädje är konstiga drömmar och att jag har en bekant som trots att jag undanbett mig gärna skickar sms klockan 8:30 på lördagsmorgnar. Nu har jag väl lärt mig, telefonen är för det mesta ljudlös på helgnätter men det kvittar, jag blir fan förbannad när jag ser att personen ifråga, trots att jag sagt rätt ut att: Jag existerar inte mellan kl 22-11 NÅNSIN. Vill du nåt så hör av dig efter 11! Vilken del är oklar? Hjälp mig, jag förstår verkligen inte.
Glömmer jag ljudlös och råkar vakna blir jag fan rabiat. Då är halva dagen förstörd. Jag tycker fan inte att jag ska skylla mig själv, vad mer kan jag göra än att säga till? Man kanske kan ställa in ett speciellt autosvarsmess: Personen du stör ligger naturligtvis och sover nu, vad fan trodde du? Så dra åt helvete! Hon står till förfogande igen efter lunch men skit i det du för nu är hon redan förbannad och vill inte prata med dig ändå.
Naturligtvis är det skillnad på kiss och bajs. Jag existerar dygnet runt om det behövs. Behöver en vän snacka eller om nåt händer så är det en helt annan femma. Fast då är det ju hemtelefonen som gäller eftersom jag måste ljudlösa mobilen för att inte behöva fika klockan halv jävla nio en av mina två jävligt heliga sovmorgnar per vecka. I-landsproblem även detta men det skiter jag i, jag blir fan vansinnig.

Jag har ett drömscenario som dyker upp då och då. Det är ingen mardröm i bemärkelsen att huvuden rullar eller mördare jagar mig utan mer än jävla maktlöshetsdröm. Så här går den:
Nånting dramatiskt händer. Folk jag inte känner blir skadade. Jag ska ringa 112 men det går inte. Inatt var det inte så konstigt iofs, inatt försökte jag ringa 911 hela tiden men det blev 422. Man kunde nämligen inte ringa nummer som inte fanns i telefonboken. Jag hade både mobil och hemtelefon med mig men ingen funkade. Under tiden låg folk (och en liten hund) och förblödde för att nån hade skutit maskingevär och för att jag hade en jävla nokia. Jag vet inte om alla dog, det kommer jag inte ihåg.