Det senaste dygnet har varit ett av de värre i mitt liv.
Jag har blivit skitallergisk det senaste halvåret och det sätter sig i huden. Jag har liksom varit lite av en utslagsbuffé. Jag har haft alla typer av rodnader på ungefär hela kroppen. De går över rätt fort och om jag motar dem med antihistaminer brukar det vara lugnt. Då jag hunnit bli trettiofem och vis bryr jag mig inte så mycket om jag är lite fläckig, det går ju alltid över rätt fort och ansiktet är peppar peppar förskonat. Hur som helst tog jag tag i det för två veckor sedan och gick till doktorn för att ta reda på vad fan jag gör för fel. Fick lämna en massa blod för standardprover och en ny tid, idag, för pricktest. Det enda jag behövde tänka på var att inte ta antihistaminer tre dagar före så jag tog den sista tabletten i torsdags.
Fredagen var lugn, lördagen likaså. Igår vaknade jag lite väl tidigt av att det kliade lite på fötterna men det var inget outhärdligt. På kvällen började jag ana varthän det barkade så jag smörjde in mig ordentligt och gjorde partytricket sova med långkalsonger. Det är sexigt som fan och det motverkar av någon märklig anledning värme. Jag somnade skitsent och lite senare, strax efter tre, vaknade jag. Det kliade ta mig fan överallt. Eller inte överallt, men på hela ryggen, bringan, fötterna, händerna, ja, typ nästan överallt. Extra fint var det att det såg ut och kändes som piskrapp över hela ryggen, svullet, streckigt, kliigt och varmt. Vad gör man?
På nåt sätt lyckades jag sova iaf två timmar till. Jag var helt förstörd när klockan ringde och lekte med tanken på att hänga på dörren till husläkarmottagningen så de kunde göra det där jävla testet så jag kunde få ta en jävla tablett och få en ände på skiten. Jag hade smält in, min husläkare ligger i samma hus som alla de där hemlösa- och knarkarmottagningarna som folk runt Mariatorget skriker högt om och bara ett halvt kvarter från ett av de alkistätare systemen här på Söder. Jag bet dock ihop och tänkte att en arbetsdag fixar jag, jag är ju en hårding. Konstigt nog är sånt alltid värst på natten också. Detta stämmer dock inte när det gått så långt som piskrappstadiet. Hur som hest; Dagen gick, med ett gäng konstiga med ganska kortvariga fläckar som framåt eftermiddagen blev jobbigare och jobbigare.
Till slut var klockan halv fyra iaf. Jag fick komma in till en sköterska och berättar som det är; Vi måste göra detta NU, för jag måste ha en tablett. När hon ser min arm blir hon lite osäker på huruvid det är lämpligt att trigga mina histaminer ännu mer och hämtar en doktor som ska få bestämma (och som på stubinen gör mitt besök 140:- dyrare) men även hon blir osäker och ringer till en allergolog som i sin tur frågar en fjärde person. Under tiden blir jag helt svettig och förklarar att jag kommer inte att kunna gå igenom en sån här tredagarsavhållsamhet igen utan att behöva bli tvångsomhändertagen. Till slut får jag besked; Nej, vi kan inte göra nåt pricktest, du är helt enkelt för allergisk. Vad sägs om den? Jag blev uppmanad att snabbt ta min efterlängtade allergitablett och sen gå ner till labbet. De får göra testerna på blod istället. Det är tydligen skitdyrt så jag får vara jävligt nöjd med mina 140 pix.
Jag tuggade i mig en tablett, gick och tappade lite blod och sen mötte jag upp mina fruar på Fåtöljen. När tabletten väl började verka tog jag slut. Nog för att de gör mig trött men det var ett sånt jävla klimax att slippa klådan att jag var tvungen att gå hem och lägga mig. Jag kommer inte ihåg när jag sov på eftermiddagen en arbetsdag senast men nu, vid elvasnåret är jag lika sjukt trött, helt klifri och rätt jävla lycklig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar