Vad fan hände egentligen

Jag har loftsäng. En jävligt sliten säng som är uppborrad på väggen. Inte så genomtänkt kanske men jag hade ingen aning om att det inte går att köpa 120cm resårmadrasser på Ikea längre. Det gör det inte. Det går typ ingenstans. Eller jo, på ett ställe. De kostar 4000:-. Inte direkt som hittat.
Tack vare en snäll familj fick jag iaf en sån i jul-/födelsedagspresent. Efter en leveranstid på 6-8 veckor kom den till slut idag. De hjälpte mig på nåder över gården och upp för två trappor. Skitschysst, hur fan skulle jag få upp en inplastad jävla monstermadrass utan handtag själv?
Jag hade dessutom hoppats att de skulle vara så trevliga att jag vågade be dem om hjälp att få upp den i sängen också men tji fick jag. Jaja, jag kan själv, nu ligger den där efter mycket slit och stånk.
MEN... Var fan ska jag sova? När alla mina kuddar ligger där de ska ligger jag typ i sänglampan och skåpet som innan satt en bra bit ovanför sängen tar nu upp en fjärdedel av sängen.
Tur att jag sover ensam. Om jag sträcker upp armen ligger handen som en smäck mot taket.
Inte mycket svängrum alltså.
Räcket som jag fnös åt när det byggdes täcker nu halva resårmadrassen, vilket lämnar andra halva, bäddmadrassen, en jävla massa kuddar och framförallt mig åt ödet. Nu har jag satt en liten anslagstavla vid huvudändan så att kuddarna inte ska rasa ner men jag då? Jag måste naturligtvis bygga på räcket men det lär ju inte hända idag.
Äh, vad fan, det är tufft med blåmärken!